Vad ska vi tänka på i Digitala tankar

Läs och lyssna lite på olika aspekter.

Digital Livsstil är du nyfiken; Tryck här 

Itterativa Metoder

Man arbetar i små steg och får feed back och jobbar vidare efter det.

Det är ett annat nyare sätt att skapa idag. Vill du därför skapa en applikation eller Webb eller App så lämnar vi projekt och är mer i en process i stället.  En levande form som lyssnar på användarna och man utvecklar därefter.

Reklam på Webben

Det finns sex olika former som jag känner till att tjäna pengar på din Webb, det är då en förutsättning att den "hittas" av the Spiders. Trist men sant här kan du läsa lite mer om SEO

Webbar, går det att göra själv

Absolut det finns gratis webbar som den som jag använder här. Gör lite reklam för den, det är internet policy. Man är schysst mot dem som man får hjälp av. Det finns många fler Wordpress är störst. SBI är billiga och bra skola. 

Redan i den internetstödda distansutbildningens barndom 1996 formulerade pedagogikforskaren Timothy Koschmann ett antal paradigmskiften i den "instruerande" teknologin, som i stora drag är samstämmig med många andra forskares uppdelning av distansutbildning efter deras hantering av återkoppling. 11 Koschmann såg fyra paradigmskiften i hur tekniken används. nivå 1 används envägskommunikation. Datorn används för att skicka ut uppgifter och för att förmedla det utbildaren har bestämt är det som de studerande behöver kunna. De studerande får sedan visa att de har lärt in precis det som de ska lära sig. På så sett liknar utbildningarna gamla tiders brevskola, och det den moderna tekniken används för är att ersätta post med e-post.nivå 2 används datorer för att hantera själva lärandet, för att lära ut, t ex genom frågor och interaktiva problem. Datorn ger automatiserad feedback till den studerande och används för att kontrollera lärandet. Denna typ av lärande är ovanligt inom yrkeshögskolan, men vanligt inom högskolan där den används för så kallade MOOC-kurser, Massive Open Online Course, där tusentals kan delta i kurser med automatiserad undervisning och kunskapsprov. På nivå 3 finns ett fokus på återkoppling och pedagogik. Fokus ligger på lärandet som process, inte på att lära ut. Självstudier kompletteras med antingen asynkron återkoppling genom forum, e-post, eller genom distansseminarier. En fjärde distanspedagogisk nivå innebär att utbildningen använder metoder för återkoppling på nivå 3, men att de studerande gör det i en social kontext. Distansutbildning kan kombineras med gemensamt lärande, där de studerande tillsammans formar sin kunskap genom grupparbeten och ömsesidig feedback. Professor i pedagogik Rupert Wegerif sammanfattar den omfattande forskningen som att det finns tre forskningsparadigmer som teoretiserats.12 Det första paradigmet kallar Wegerif för objektivism. Datorn används för att föra överkunskap, och ses som en effektivisering av tidigare former av distansundervisning. Detta liknar Koschmans första nivå. I det andra paradigmet, konstruktivism, används datorn för att lagra prestationer. Det tredje paradigmet är socio-kulturella teorier, där datorn blir ett medel för samarbete. Genom att öppna 10 Intervju Jan Svärdhagen maj 2016 11 Koschmann 1996 12 Wegerif 2007 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 19 (47) 19 upp för en rad olika pedagogiska metoder som främjar samarbete och dialog skapas en modernare pedagogik där de studerande är med och formar sin kunskap tillsammans. Distanspedagogik som bygger på envägskommunikation kritiseras för att inte utnyttja modern pedagogik, utan ha en gammaldags syn på kunskap som något som utbildaren förmedlar istället för något som skapas av de studerande i en lärandeprocess. Denna typ av pedagogik kräver också stor studiedisciplin och leder till relativt många avhopp, särskilt bland studerande som inte är studievana. Vi återkommer till dessa resonemang i intervjuerna med utbildningsledare. De pedagogiska metoderna som inte är kopplade till envägskommunikation är alltså associerade med en hög grad av återkoppling, inte bara mellan utbildare och studerande utan också mellan de studerande i en social kontext. Det är också viktigt att förstå att dessa metoder inte bara handlar om teknik och datorer, utan om pedagogik. Det finns en rad pedagogiska idéer som ser lärandet inte som något som överförs från utbildare till studerande för att sedan betygssättas efter hur komplett den studerande tagit till sig det utlärda, utan menar att pedagogiken ska främja att den studerande bearbetar kunskapen och lär sig analysera och omskapa den själv. Kamratrespons (eng. peer feedback), eller återkopplande lärande i en social kontext, innebär kritiskt granska andras texter/produktioner, men också ta ställning till och lösa olika problem (eng. scaffolding) tillsammans med andra studenter och lärare. De studerande lär sig att argumentera välgrundat och att granska kritiskt. Komparativa studier visar att kamratrespons och självvärdering gör att de studerande bearbetar uppgifterna igen och använder de förslag de får. Kamratrespons ger också snabbare återkoppling. Utöver att detta kan vara effektiva pedagogiska metoder kan kamratrespons också vara en praktisk lösning för en utbildare som kan lägga över en del av återkopplingen på de studerande, under rätt ledarskap.13 13 Amhag sid 131-132 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 20 (47) 20 3.2.2 Pedagogiska metoder inom distans I en intervju med distansforskaren Lisbeth Amhag vid Malmö högskolan 14uttrycker sig Amhag så här: Det är inte gynnsamt att bara sitta själv, att bara skriva och läsa, särskilt inte i en yrkesutbildning. Andra kanaler, såsom videoinspelningar och webbinarier, är bra komplement. Alla lär sig inte bäst genom texter. Att alla inte lär sig bäst genom texter är välkänt, och ändå en utmaning för mycket av den traditionella undervisningen, inte minst på distans. Ny teknik och utvecklad pedagogik innebär många nya sätt att lära ut och kanske en större förståelse för vad som är en effektiv utbildning. Nya sätt att lära sig på uppstår i och med att vi kan blanda synkron (i realtid) och asynkron, i tid obunden textbaserad eller inspelad kommunikation. Det krav som en hög flexibilitet i distansutbildningarna ställer på att inte låsa upp för mycket tid till synkron kommunikation, t ex webbinarier online ansikte mot ansikte, kan mötas med inspelningar, forum, datorstyrd inlärning med mera. Nya pedagogiska metoder uppstår med hjälp av modern teknik, men även en förändrad bild av lärande har betydelse. Tekniken tidigare bara användes som en snabbare ersättning för vanliga brev kan istället fungera som ett stöd för en process där den studerande är med och formar sin kunskap istället för att bara passivt ta emot och memorera kunskap som läraren väljer ut och överför. Enklare teknik som att skicka e-post med instruktioner och att skicka ut dokument och instruktioner har allt mer kommit att ersättas med distanslektioner i realtid eller inspelade filmer. Distanspedagogik skiljer sig från bunden undervisning genom att den kräver fler och andra incitament för att locka till lärande.15 Modern teknik ger möjligheter, men framstående utbildningar inom distans utmärks inte i första hand av teknik utan av en genomtänkt pedagogik. Många av dessa metoder som blivit populära inom distansundervisning används också i bunden undervisning, så som till exempel flippat klassrum. Detta innebär att lärarna filmar sina genomgångar och lägger ut på nätet så att studenterna kan gå igenom dessa hemma inför lektionen, det vill säga i omvänd ordning mot traditionellt. Genomgångar kan delas upp i små avsnitt med frågor i slutet som studenten måste besvara. Den gemensamma undervisningstiden används för problemlösning som bygger på att studenterna sett filmavsnitten i förväg. 14 Intervju maj 2016, distansforskare Lisbeth Amhag vid Malmö högskolan 15 Amhag om kamratrespons, 2013, sid 96 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 21 (47) 21 Metoden innebär att studenterna blir mer aktiva. Frågorna gör att de måste vara uppmärksamma och att läraren ser var problemen uppstår.16 Tekniken med inspelade lektioner öppnar alltså möjligheter. Lektionerna kan delas upp i korta moment, som följs av frågor för den studerande ska kunna se om de förstår. Utbildarna kan välja teknik som innebär att de kan följa vilka studerande som har sett vad, och hur de har klarat frågorna. De kan också med moderna upplägg se vad de studerande ser om, för att se var problemen uppstår. Sedan kan lektionstiden fokuseras på att fördjupa sig i de områden där det uppstått problem, eller i att lösa anpassade problem. En vanlig bild av distansutbildningar är att de sker helt utan fysiska möten, men en genomgång av distansutbildningar inom yrkeshögskolan visar att det är mycket ovanligt att utbildningar som klassar sig själva som distans sker utan att de inblandade någonsin träffas på riktigt. Amhags forskningsgenomgång tyder på att det är avgörande att träffas i verkligheten, särskilt i början.17 Blandat lärande (Blended Learning) kan innebära att klassen träffas regelbundet eller enstaka gånger, men också att undervisning sker i klassrum för de som kan ta sig dit och att detta filmas och sänds, synkront eller inspelat, till de som inte kan ta sig dit. 3.2.3 Utbildarnas kompetens Som vi kommer att återkomma till i intervjuerna nedan med utbildningsledare har långt ifrån alla utbildningar valt att lägga sig på en pedagogisk nivå som använder modern pedagogik, till exempel webbinarium. En orsak till detta kan vara brister i utbildarnas pedagogiska och tekniska kompetens. Jan Svärdhagen på högskolan Dalarna pekar på svårigheter för att nå en bra kompetens hos utbildarna: 18 Vad gäller utbildarkompetensen så är det helt enkelt så att det finns många lärare som inte vill arbeta digitalt och då är man tvungen till att köpa in kompetens genom konsulter. Häri ligger ett nytt problem då man ofta överlåter själva utbildningarna till dessa som kanske saknar pedagogiskt kompetens eller inför en modell, verktyg eller plattform som de förespråkar eller säljer och på så sätt har en annan agenda än den avsedda. 16 En digital agenda i människans tjänst, SOU 2014:13, sid 184 17 Amhag 2013, sid 131 18 Intervju Jan Svärdhagen maj 2016 MYNDIGHETEN FÖR YRKESHÖGSKOLAN 22 (47) 22 2014 års delbetänkande av Digitaliseringskommissionen menar att framgångsfaktorer för distansutbildning tycks vara lärarens digitala kompetens, förmåga att leda skolarbetet, integrera IT i undervisningen och ge eleverna tydliga men uppnåbar utmaningar. Detta ligger i linje med annan skolforskning och visar på lärarens centrala roll.19 Samtidigt finns det en lång rad svenska studier som tyder på att utbildare inte lägger tillräckligt med tid på respons.20 Skolinspektionen säger i sin rapport om kvaliteten i distansutbildningar inom kommunal vuxenutbildning att lärarna behöver hålla sig à jour med teknikutvecklingen och kontinuerligt förändra distansundervisningen utifrån den. De ser brister i arbetssätten inom den kommunala vuxenutbildningens distansutbildningar och menar att det behöver utvecklas och lärarens ledning av utbildningen behöver stärkas för att motivera en högre grad av självstudier och för att öka det gemensamma lärandet.21 3.2.4 Struktur i genomförandet Utöver en genomtänkt pedagogik med bra återkoppling i en social kontext och utbildare med kompetens inom pedagogik finns det forskning som visar att vikten av en tydlig struktur är viktig på distansutbildningar.22 Skolinspektionen menar i sin rapport om distanskvalitet att vad gäller planering och genomförande av undervisningen, visar forskning på att distansutbildning ställer betydligt högre krav på ett anpassat kursupplägg och särskilda sätt att utforma undervisningen efter elevens behov.23